Retromässans fynd

I mars var det dags för den årliga Retromässan på Munchenbryggeriet. Självklart drog vi dit!

Jag hade inte några speciella fynd jag hade tänkt hitta men om inte annat kan jag tycka att det är roligt att kolla vad saker säljs för, om man ser nåt man själv har hemma, att bli inspirerad och få nya ideer. 

Det blir oftast en väldans nostalgitripp när man går där ska jag säga. 

Som en blixt från klar himmel snubblade jag över den här skitfina lampan.

 Utställarna heter The Biribakkens och hade massor med finfina grejer i min smak. Just den här lampan va från 30 talet och är en Kamdenlampa från Leipzig. 

Den här lampan mina damer och herrar använde man troligtvis på tex båtar eller dyl för att söka efter personer eller saker. Ni vet som man kan se i gamla deckarfilmer när nån stackare har ramlat överbord och måste hittas och folk pratar för snabbt och bilden är grumlig. 

Karln och jag fick svettningar (mest jag) och slog till.

Den fick bo i vår hall och lysa upp grejer som behöver lysas upp. 

Första natten med den här lampan blev dock inte riktigt som jag hade tänkt mig. Jag, som är en av de mest gasträdda personerna i Sverige, fick för mig där i mörkret att det satt fast en massa eländiga gastar i lampan (det är helt ok att sluta läsa nu). 

Jag tyckte liksom att det kändes som om alla jädra stackare som ramlat överbord och som inte blivit hittade, trots lampans sken och människorna som pratade för snabbt, helt plötslig var i min lägenhet och irrade omkring. 

Så vad ska man då göra när man ligger där ensam mitt i natten med en massa Leipzigdöingar?

Jag fick helt enkelt bädda in hela lampan i sjukt många tjocka filtar. 

På morgonen insåg jag mitt misstag och den fick komma fram igen...

Nog för att själen i olika ting gillas, men ibland kan det gå lite för långt!

Auf wiedersehen / Lufo